Vetenskapen är mänsklighetens gemensamma bygge. Hundratals år av forskning har gett oss en bra förståelse hur universum, jorden och livet bildades och utvecklades. Det är naturvetenskapens synsätt, exemplifierad genom Galilei Galileos arbeten för 400 år sedan, som fick mänskligheten att inse att reella observationer av verkligheten betyder mer för vår förståelse av världen än auktoritära utsagor och doktriner. Ett tankesätt som så småningom ledde till upplysningen och demokratiseringen av västvärlden under 1800- och 1900-talet.

Den naturvetenskapliga bilden av verkligheten är inte statisk utan dynamisk. Den ändras i takt med att vi lär oss mer om vårt universum. Det betyder att en naturvetenskaplig modell inte är ett oföränderligt monument hugget i sten, eller en mångtusenårig utsaga av något orakel eller profet, utan den ändras i takt med att vi lär oss mer om verkligheten. Detta är naturvetenskapens styrka.

Hos de som av olika anledningar motarbetar ett vetenskapligt sätt ses dock den ständigt ändrade bilden av vår omvärld som en svaghet. Varför är det så? Det finns fyra olika förklaringar till detta; makt, pengar, rädsla och cynism.

• Makt.– Om man låter tro att världen inte låter sig förklaras på ett vetenskapligt sätt utan att den bara kan förstås av några få särskilt invigda berövar man människors makt att styra sina egna liv. Om jag inte kan förstå världen, hur ska jag då kunna begära att jag förstår mitt eget liv. Bättre då att låta någon annan bestämma över mig. Kunskap är makt – din egen eller någon annans.

• Pengar. – Det finns mycket pengar att tjäna för den som är samvetslös nog att sko sig på andra människors okunskap. Vem tror egentligen att kristall-helare, astrologer, slagrutemän och homeopater sysslar med det de gör av människokärlek?

• Rädsla. – Nästan alla människor söker trygghet och en fast punkt i tillvaron. När självaste bilden av vår jord och omgivning ständigt ändras är det lätt att tappa fotfästet. Den vanligaste försvarsstrategin är då att låtsas att inget sker. Jorden är ju så oändligt stor och människan så ynkligt liten. Hur kan det då vara möjligt att mänsklig verksamhet förändrar hela jorden?

• Cynism. – Det finns en del personer i vår omgivning som påstår att de inte delar många naturvetenskapliga teorier trots att de innerst inne gör det. Anledningen är någon av de tre ovanstående, eller så har man tagit till sig de senaste rönen om t.ex. människans påverkan på jorden, men man struntar i det eftersom det är bekvämare och billigare så.

Naturvetenskapen hjäper oss att se det positiva i förändringar. Precis som livets utveckling i mer än 3500 miljoner år har lett fram till dagens enorma mångfald och de många miljöer som kan hysa liv, är förändringar drivkraften bakom utveckling. Förändringar gör oss starkare.

Naturvetenskapen får dock aldrig bli elitistisk. Utan en bred förankring förlorar forskningen sin legitimitet. Minst lika viktig som forskningen i sig är att forskningsresultaten förklaras och förmedlas. Det är här Dianium Science kommer in, som förmedlare av naturvetenskaplig kunskap, särskilt geologi.